Jordärtskockor

Det blev rätt många kg skockor trots att plantorna inte fick något vatten på hela sommaren. Ibland är det inte så dumt med lerjord.
Tack vare vädret har jag hunnit sortera och planterat ut för nästa års skörd redan nu. För säkerhets skull finns det en omgång i fuktig sand också.

Här syns den allra sista skörden jag tog upp i slutet av oktober
Skockor_0276

Annons

Efterdyningar

Många grönsaker har klarat branden hyfsat. En veckas utebliven vattning har förstås påverkat utveckligen, främst av tomater och betor.

Polineringen av gurka, squash och pumpa har också uteblivet då insekterna försvann pga all rök. Några nya frukter blir det nog inte då vi redan haft frost. Förhoppningsvis kan de ämnen som finns överleva med täckning. Dagarna är ju trots allt ovanligt varma och soliga.

Brandflagorna fastnade på bondbönorna och en stor del fick brandskador. Trösten är väl att kålen verkat må bra av frånvaron av skadeinsekter.

Brandskadade bondbönor

Brandskadade bondbönor

En sprucken bönskida

En sprucken bönskida

Min kulturväxtodling

Lite info om min kulturväxtodling.

 
Tyvärr blev det inget av  mina tre michelingubbar.

Rättviksärt_0077

RÄTTVIKSÄR gråärt

Däremot har Rättviksärten gått bra. Jag har ärtskidor i alla olika stadier. Jag har skördat helt torra frön till nästa års sådd och även färska lagom trinda skidor till matlagningsdagen

RAXE kulturrädisa

RAXE kulturrädisa

Jag har också sått Raxe en kulturrädisa. Den har gett mycket bättre rädisor än de nyare sorterna. Trots att de växt i sand denna torra sommar har de varken blivit beska eller träiga.

Vecka 35

Skörd vecka 35

Trots torkan den vecka vi var på flykt undan branden finns det en hel del grönsaker att börja skörda:

Vaxbönor och lök

Mynta, kinesisk gräslök, vanlig gräslök och dill

Ätbara krasseblommor och blad

Kinesisk gräslök

Kinesisk gräslök

Krasseblom och blad

Krasseblom och blad


Räknar med att kunna skörda och sälja nästa vecka. Maila eller sms-a intresse!

Grönt Kulturarv

I måndags var jag på en trevlig kurs ”Grönt Kulturarv”. Jag fick med mig hem några gamla ärtsorter att provså. Jag fick också tre stycken rötter av Choro-gi en växt som blir som små michelingubbar. Rötterna skulle ner i jorden direkt, så just nu är de jordslagna i varsin kruka. Michelingubbarna ska var mycket crispiga och passa fint i sallad eller i wok.

Vad kan det bli av de här små rötterna?

Vad kan det bli av de här små rötterna?

Årets grönsaksodling har börjat så smått. Lök, chili och salvia är på groning, paprika och tomat står på tur. Ida har bredsått gräslök, som är hennes allra största grönsaksfavorit

Vecka 39-40

Nu skördas det sista av:
bondböna
rosenböna
drakböna
morot
majrova
mangold
dill
tomat
bataviasallat

I kryddlådorna finns fortfarande:
salvia
ananassalvia
rosmarin
pepparmynta
äppelmynta
chokladmynta

Skördefärdiga ätbara blommor
krasse
kryddtagetes

Bondböna

Bondböna_0029

Bondböna med frön

Bondböna med frön

Bondböna= Hästböna= Åkerböna tillhör familjen Fabaceae, tidigare Leguminosae.
Bönan har köttiga stora baljor som är luddiga invändigt. Fröna har dessutom ett skal som kan bli lite segt och beskt om bönorna får växa sig för stora. Bönorna är rika på protein, vitaminer, fibrer och mineraler.

Förvaring
Fröna kan frysas efter en kort förvällning. Vanligt är också att torka mogna frön. Torkade bönor bör blötläggas gärna över natten och vattnet hällas bort innan kokning.

Bondböna – liten historia
Man vet att bönan fanns söder om Kaspiska havet och sen spred sig via romarriket till övriga Europa. Bondbönor har t om hittats i egyptiska gravar. Förr var bondbönan en vanligt matväxt för fattigt folk då den är lättodlad och innehåller mycket protein.

Bondböna Vicia Faba
Bondbönorna odlas på friland och kan sås bara jorden reder sig, till skillnad mot övriga bönor. Baljorna skördas när fröna är ca 2 cm stora om man inte vill torka dem, för då bör de stå kvar till baljorna börjar mörkna.

Bondböna i maten
Bondbönans grågröna frön är goda i soppa, pureer och grytor. Kan också ”kokas in” i olja och kryddor. Normalt används bara de stora fröna inte baljorna, men unga baljor med små frön kan kokas eller stekas hela. Lätt kokta unga toppar är även goda att äta.

v34-35 varor

Nu skördas
märgärt
silverlök
morot
mangold
betor
vaxbönor
tomater
bataviasallat

I kryddlådorna finns
persilja
vanlig salvia
ananassalvia
pepparmynta
äppelmynta
chokladmynta

Skördefärdiga ätbara blommor
krasse
ringblomma
tagetes
lejongap

Morötter – en historia för sig

Moroten tillhör familjen flockblommiga och är tvåårig. Första året utbildas den förtjockade gula, röda eller vita roten med en bladrosett av parflikiga blad. Andra året den starkt förgrenade borsthåriga stjälken. Liksom alla andra rotfrukter bildar moroten i huvudroten ett näringsmagasin som används andra året vid blom- och fröbildning.  Genom förädling har vi fått många sorter med högt näringsvärde och hög karotinhalt, vilken också ger upphov till kulturmorotens kraftigt orangeröda färg.

Förvaring
Temperaturen bör hållas mellan 0 och +1°C med 98% luftfuktighet. Vid temperatur > +5 °C försämras lukt och smak snabbt. Förändringen ökar också om morötterna förvaras tillsammans med äpplen, bananer eller andra frukter som avger etengas.
Vid vinterförvaring behöver rötterna skyddas mot uttorkning. Det bästa är att jorden borstas av, blasten tas bort och rötterna bäddas ner i svagt fuktiga sandfyllda lådor. Tvättning av morötterna påverkar lagringen negativt. Endast felfria morötter av hösttyp bör vinterlagras. Eftersom den är relativt lätt att lagra, är den ytterst värdefull som vinterföda åt människor och djur.

Morot – liten historia
Det är känt att moroten odlats i över 2000 år. Den härstammar från den vildväxande moroten, som förekommer både i Asien och stora delar av Europa. Även i vårt land finner vi den i de södra delarna. Speciellt på Gotland är vildmoroten nästan karaktärsväxt, där den växer till exempel vid landsvägarnas dikeskanter.
Moroten är alltså en mycket gammal rotfrukt, men den oranga vi är vana vid odlades inte fram förrän på 1600-talet i Nederländerna. Moroten kom som med så mycket annat till Sverige med munkarna. Det dröjde dock mycket länge innan moroten fick något större genomslag i den vanliga svenskens vardagsmathållning.

Morot Daucus Carota var Sativus
Moroten odlas på friland och det tar mellan 60 och 80 dagar från sådd till skörd. De tidigaste sorterna kan i våra trakter börja skördas tidigast i juli. De är godast att äta direkt och går inte att lagra till vintern.
Höstmoroten sås helst i slutet av juni och kan börja skördas i mitten av september för direktkonsumtion. Morötter för vinterförvaring bör skördas i slutet av september/ början av oktober.Morötter som får avmogna i landet på hösten får högre karotininnehåll och bättre lagringsegenskaper.

Morot i maten
Morötter kan djupfrysas. Morötter bör skivas eller skäras i tärningar samt förvällas 3 – 4 min före infrysningen.
Morötter kan med fördel ångkokas i micro eller med hjälp av en hopfällbar insats som placeras i botten på kastrullen. Ångkokning bevarar vitaminer och smak bättre än vanlig kokning. Moroten bör inte kokas för länge utan behålla ett tuggmotstånd.
Moroten används ofta i grytor t ex kalops där den långa koktiden ger en sötaktig smak åt den färdiga maten. (av källa och Inga-Lill)